Paris..

Här sitter jag.. på systers jobb, med eget rum med skrivbord OCH dator! ;) inte dåligt.. man klättrar väl uppåt! Med mina glasögon på hoppas jag på att chefen snart ska komma och se min sofistikerade look och befodra mig!

Nog om jobb... resa blir det senare idag! =) Flyg till paris vid 6-tiden, blir härligt! 4:e gången jag är i frankrike, ett härligt land men också väldigt konstigt.. men det behöver vi inte gå in på! =)

Jag hoppas på att få ta del av den romantik som paris står för, ja, jag tänker då inte träffa en slibbig fransman, men jag hoppas iaf på att få ta med mig lite av den stämning som råder där!! =)

Gick upp klockan 5 imorse, så min hjärna orkar inte producera fram så mycket mer text än så här...

Ta hand om er i vårvärmen i Sverige, så ska jag göra detsamma.. i Paris! =)

Ciao! / L


Vårkänslor...

Vad är det som gör att vi blir förälskade i vissa personer, egentligen?

Förutom ett fint utseende och en bra insida, måste det vara något mer, något som gör att vi dras till personen!

Kan det vara så att det är en särskild doft som omedvetet får oss att fastna? Eller är det personens kroppsspråk som fångar vår uppmärksamhet, utan att vi vet om det?

Ibland går det inte att definiera vad som gör att man tycker att en viss person attraherar en! Man kanske inte alltid behöver sätta ord på vissa känslor... det är väl så det är med kärlek.. "När den rätta dyker upp, säger hjärtat till, då får huvudet säga vad det vill"

Ha det fint i vårvärmen! Pirr pirr / Lovisa

Ibland undrar man...

Livet är allt bra ironiskt.... för bara några minuter sen satt jag och skrev på ett inlägg.. ett ganska långt inlägg.. ett inlägg som handlade om hur pass fullt mitt tidschema är nu och framöver... att mitt liv inte riktigt är så som jag vill ha det just nu.... när jag sedan ska publicera mitt inlägg loggas jag av någon konstig anledning ut från blogg.se och är där jagbörjade... jag loggade sedan in i hopp om att hitta mitt inlägg i utkastet... och där låg det... med sina fem första meningar.. resten då? Nä dom var borta..  ibland är tekniken ond, särskilt när inlägget man skrivit är till för att man ska avreagera sig..

Så nu tänker jag bara skriva några få ord... ifall teknikens ondska återkommer.

Jag har egentligen för många tankar för att ens kunna sammanställa dem i meningar... så det får bli nyckelord istället..

Tid-skola-betyg-krav-för lite sömn.....jag är för trött för att komma längre... behöver som sagt sömn!

Peace! / Lovisa ... (återkommer när jag samlat mina tankar igen...)

Det finns inga ord... men jag ska försöka

Det finns inga ord för något så fruktansvärt som ett mord på en oskyldig tio-åring...men jag ska försöka!

I en veckas tid har man fått följa tidningsrubrikerna och dess stora feta bokstäver om ENGLAS spårlösta försvinnande! Man har för varje dag som gått tappat mer och mer hopp.. men det har fortfarande funnits där!... tills för en stund sedan.. Aftonbladet visar slutet på följetongen med orden "42-åringen har erkänt" och jag förstår med en stor klump i halsen, att hoppet är ute! Känslorna som bubblar upp är en blandning av frustration, ilska, stor sorg, medkänsla med hennes familj och många frågor.

Hur kan en människa vara kapabel till att mörda en 10-årig flicka med sina bara händer?
Varför var han där, just då när hon cyklade hem för första gången på egen hand?

Nog vet jag att världen kryllar av ondska... men varför finns den, egentligen?

En förklaring till detta har jag fått av min käre far med orden "det finns bara en förklaring till varför vissa människor gör sånt här....de har aldrig upplevt kärlek"

Jag tror, att det nog inte finns någon bättre förklaring faktiskt.. för en person som vet vad kärlek är, skulle nog inte kunna se en tio-årig flicka i ögonen och sedan ta slut på hennes liv..

Det finns två olika sorters människor... den som mördar.... och den som hjälper en främmande familj att leta efter dess dotter mitt i natten... 

Jag är så otroligt glad över att jag är den andra sorten...

Kram
 


Kärlekens onda cirkel

Varför vill vi alltid ha det vi inte kan få?

Vad är det med kärlekens onda cirkel av ekvationer som inte går att lösa..?

singel letar efter singel, men hittar en som är upptagen...

eller....

Singel letar efter singel och blir intresserad av sin kompis som är singel... men ointresserad!

Om det nu är så att alla har sin andra hälft någon stans i världen, och ja världen är stor visst, men måste detta stora memory vara så förbannat svårt? Måste man vända upp och ner på alla brickor innan man hittar den rätta?

Jag vet att jag inte vill hitta den rätta från första början... det är bara det... kan jag få en början?

Kärleken är det vi lever för.... men det är också den som kan förgöra oss!

/ Lovisa

RSS 2.0